Ska inleda med att säga att jag är en SG-kille, det är min absoluta favoritmodell och jag har 4 st. Det här blev min tredje LP, har en med P90 och en studio med humbuckers sedan tidigare. Ljudet i mickarna är som skrivits i tidigare recensioner jättebra, klassiskt Les Paulljud oavsett om man spelar rent eller crunch/dist. Allting med den känns kassaskåpssäkert från stämskruvar, till mickomkopplare och vol och tonpottar. Den väger en hel del, vilket ju Les Paul gör såklart jämfört med vad jag är van vid när jag spelar SG. Halsen var rätt tjock/rundad vilket jag antar är för att vara vintagekorrekt, men kanske därför jag inte helt bondade med dne, sen kändes banden lite vassa/fyrkantiga på något sätt, alltså inte att de var vassa när man känner på under eller överkanten, tänk Phil McKnhights strumptest, det arbetet var förstklassigt som alltid på Epi, men själva utformandet av bandstaven gjorde att det kändes som att jag nästan fastnade när jag spelade. Eller om det är kombinationen med den matta finishen, samtidigt är det inte inget som stör på mina Tele/Strator som oxå är olackade. På tal om finishen så är den sjukt snygg att se på, hela gitarren känns extremt välgjord, sen att jag aldrig bondade med den är en annan sak, vissa gitarrer gör man inte det med helt enkelt.
